| 
  • If you are citizen of an European Union member nation, you may not use this service unless you are at least 16 years old.

  • Want to get organized in 2022? Let Dokkio put your cloud files (Drive, Dropbox, and Slack and Gmail attachments) and documents (Google Docs, Sheets, and Notion) in order. Try Dokkio (from the makers of PBworks) for free. Available on the web, Mac, and Windows.

View
 

Simon L

Page history last edited by Simon L 11 years, 8 months ago

 

 

 

 

 

 

Namn: Markus

Ålder: 25

Yrke: pilot

Bor: Stockholm (Odenplan) Lägenhet

Bästa sidor: Fotboll, Innbandy, bra kompis.

Sämsta sidor: Dåligt tålamod

Rädd för: Ormar

Oanad talang: Pingis

Personlig sak som följer med till ön: mobil

Varför sökte du till Robinson? för jag tycker det är kul med äventyr.

 

 

Hej! Jag heter Markus och är 25 år. Jag föddes i Stockholm . Jag jobbar som pilot och har en storebror och en lillasyster. Min storebror heter Robin och min lillasyster heter Matilda. Min pappa heter Göran och min mamma heter Karin. Jag bor just nu i en lägenhet på Odenplan i Stockholm . Min favorit sport är fotboll och pingis. Min dröm har alltid varit jobba som brandman. Jag insåg det först när jag var 10. Det är den ända dröm jag någonsin haft. Jag tycker väldigt mycket om att resa. Mitt favorit land är Italien bortsett från Sverige. Jag har bestigit Mount Everest och vandrar när jag kan i fjällen. Nästan alla länder jag har varit i så har jag vandrat och det är en av mina favorithobbys. Mitt fotbolls lag som jag spelar i heter Ingarö IK. Själv så tycker jag att jag är ganska bra och det jag mest gillar med fotbollen det är att man får många kompisar och lägga frisparkar/skjuta. 

 

Jag har pakt med Vera Boulii. Framför allt så ska vi överleva tiden här på ön och stanna kvar så länge som möjligt. Vi måste bygga nån slags koja och göra fiskeredskap och hitta rent vatten. Det är det viktigaste så vi kan få mat och dricka. Jag valde henne för vi har känt varandra ganska länge i ungefär 2 och ett halvt år nu och hon är väldigt snäll och det känns som vi har ett bra samarbete. Och vi ska vinna allt!

 

Idag så har vi haft den första Robinson tävlingen. Vi åkte till Skrubban som var en annan lten ö som vi ska ha tävlingen på. Vi åkte dit vid ungefär 13:00 med båt. Han som körde heter Bilal Kachif. Det tog ungefär 40 min och vädret var bra, mycket sol. När vi kom dit så stod Robin där. Han hade en ganska tjock överdrags tröja och ganska mörkt hår. Det var ganska stenigt där tävlingen ska vara och ganska mycket skog. Spelet gick ut på att man skulle ta av sig sina skor och hålla skorna i händerna med raka armar rakt fram. Det blev väldigt jobbigt efter ett tag men jag kämpade och jag ville väldigt gärna vinna. Men efter ett tag så gav jag upp. Jag var väldigt besviken på mig själv. Men vårat lag vann TJOHO! I inner-tärnan hade de en riktig kämpe som heter Chanel Perry hon var väldigt duktig. Hon som vann i Ytter-tärnan heter Desiré Karlsson hon var väldigt duktig. När vi åkte hem till ytter-tärnan så körde vi lite sick-sack för Bilal Kachif var så trött i armarna. När vi var hemma så var ungefär klockan 14:00 men då var alla redan så trötta så nästan alla gick och la sig och sov en liten stund. När vi vaknade så var klockan ungefär 17:00 och då gjorde vi alla lite olika saker tillexempel jag gick och prata med Vera som jag har pakt med. Vi pratade om lite olika saker. Sen så gick vi och la oss och sov. Nästa dag kom Robin till ön med en ganska stor båt och han hade någonting där bak på båten. Men när han kom fram så sa han "Jag skulle ville dela ut priset till den som vann tävlingen igår". Då kom han med en stor kajak fram till Desiré. han sa att hon eller laget kan använda den i tävlingarna och Desiré såg väldigt nöjd ut med sig själv.

 

Natten efter vi fick priset så hörde jag något svagt brus jag tror det lät som en båt då gick jag ut och kolla vad det kunde vara. Då såg jag två personer som gick av båten det såg ut som det var två tjejer för de hade ganska långt hår. Men sen så såg jag vilka de var det var några i inner-tärnan som tog kajaken! Jag tror det var Chanel och Kenza. och vi som hade kämpat för den kajaken och nu är den borta. Nästa dag så gick vi till Robin för att klaga. Vi trodde att det här bara var en lek eller en tävling jag trodde vi gjorde det för att ha kul. Jag var väldigt besviken på dem att de tog de så allvarligt. Jag ville gärna ha den där kajaken så vi hade tänkt ta tillbaka kajaken. Så vi tog våran båt åkte till inner-tärnarn. vi gick av båten och vi hittade kajaken uppe på land bredvid deras små kojor. Jag hade aldrig sett deras ställe där de hade deras kojor och små saker. Men vi var ju där för att ta tillbaka den så nu tog vi kajaken och la upp den på våran båt. Det kändes väldigt skönt att ha den där kajaken igen. Sen när vi kom tillbaka så stod alla där. Alla skrek och hoade så glada de var men när jag kom till land så sa jag att alla ska vara lite tysta så att vi inte väcker de andra men det tror jag inte för de bor ganska långt bort. Men jag tar inga risker. 

 

Hej! Nu har jag kommit tillbaka från mitt jullov. Jag har varit hos mina föräldrar Göran och Karin och min lillasyster Matilda och min storebror Robin och firat jul. Mina favorit julklappar var ett par vandrarkängor och en Real Madrid fotboll. Vi åt mycket god mat varje dag. Jag firade också nyår där och det var jättemånga fina raketer vi sköt. och som mat åt vi Hummer och det var jättegott. Jag var där i tre dagar. Den sista dagen så tackade jag så mycket för all mat och julklappar. Sen var jag hemma i min lägenhet i två dagar. Sen åkte jag till Norge och skulle vandra i mina nya kängor. Jag bodde i Lofoten. Jag kom dit vid nio tiden med flygplan. Sen sov jag och gick upp kl åtta för att vandra i bergen. Jag kom ganska långt men efter ett tag så blev det väldigt brant på vissa ställen och ganska halt av all snö men det var väldigt kul med mycket äventyr. När jag hade kommit upp på toppen så åt jag gulaschsoppa i mitt triangakök. När jag kom ner till min stuga så var jag väldigt trött men jag hade haft väldigt kul. Sista dagen så åt jag på restaurang för att det liksom var sista dagen. Nästa dag så tog jag första bästa flyg hem till min lägenhet på Odeplan. När jag kom hem så var det fyra dagar kvar på lovet. Under den tiden så var jag med mina kompisar. Vi var på stan och bowlade. En gång när jag var där med mina kompisar då fick jag strike tre gånger i rad! Jag vann alltihop. När vi var klara med bowlandet så åt vi på en kinaresturang. Det var buffé så man fick äta hur mycket man ville. Mina favorit var friterade räkor och olika slags stekt kött. Ibland så körde vi fotboll inomhus men vi hittade inte så många inomhus haller så vi fick åka dit jag bodde förut i Orminge. Vi spelade i Quesada och när vi hade varit där ett tag så gick vi till mina föräldrar för att äta lunch. De tyckte att det var väldigt kul att vi kom. När vi var klara med fotbollen så åkte jag och mina kompisar hem till sig. Det de gjorde sen var nog att vila men jag var väldigt taggad inför morgondagen för då var det dags för Robinson igen. Jag åkte tillbaka till Robinson med min pakt kompis Vera. Resan med båt och bil tog totalt ungefär tre timmar. men det kändes som det gick fortare för jag hade så kul med Vera. Jag hade haft väldigt kul på mitt jullov.

 

Imorse vaknade jag väldigt tidigt idag för jag var så spänd för vi skulle ha den andra Robinsontävlingen. Vi var på Lillön och hade den andra Robinsontävlingen. Bilal Kachif körde båten dit. Det var väldigt fint väder men det var ganska många vågor så det var ganska skumpigt på vägen dit. När vi kom dit så stod Robin där i sin luvtröja som han hade på sig på förra tävlingen. När båda lagen hade kommit dit så berättade han vad det var för tävling. Han sa att man skulle välja tre st i sitt lag som var snabba, starka och bra på att lösa problem. Det tog ett litet tag men efter ett tag så bestämde vi vilka som skulle göra tävlingen. Det blev jag, Vera min paktkompis och Christian. Först så skulle man springa runt ön och hålla varandra i händerna. Vi sprang så snabbt vi kunde hela vägen runt ön och det blev ganska jobbigt men vi fortsatte kämpa. Sen så skulle man lösa  en gåta som lydde "vilken mat var det som har kött och skinn men inga ben". Vi tänkte länge men det blev det andra laget som kom på det först. Det var korv. Men de skrek ut det som de inte skulle göra så då fick båda lagen fortsätta på en gång. Sen så skulle man göra ett torn med högst tre fötter i marken. Vera hoppa upp på min rygg och jag stod på ett ben och Christian stod på ett ben och det blev godkänt. Det blev en till gåta sen och den lydde "Jag ser det, Men du ser det inte och ändå är det närmare dig en mig" . Vi tänkte minst lika länge den här gången och det var vi som kom på det först och det var bakhuvudet men de fick en annan gåta. När vi var klara med den gåtan så skulle vi göra tio armhävningar. Och sen blev det ytterligare en gåta och den lydde "Hur länge sover en åsna på natten" och deras sista gåta var samma som våran förra gången. De kom på det först så de vann och priset var en hinderbana som de kunde fördriva tiden med. Vi skulle gärna villa ha den men någon måste vinna och någon måste förlora men det går nog bättre nästa gång. 

 

Nu är det kväll i Robinson och båda lagen sitter och snackar vid lägerelden. Det var en fin vårkväll lite kallt men ändå skönt vid lägerelden. Det var fullmåne och månen lyste upp hela skogen. Nästan varje tävling så skryter Max om vilka bra låtar han har på sin Ipod. Då började nästan alla Tänka på vilka artister man gillar och vilka låtar man lyssnade när man var mindre. All började prata om vilka låtar de gillar. Några gillade rock och några pop. När jag var liten så lyssnade jag nog mest på rock. Mitt favoritband var nog AC/DC och låten var nog TNT. När jag gillade den här musiken så gick jag i runt 2:an och 4:an. Då tyckte jag att det var bra men nu är det nog mer pop eller rock musik som jag gillar. Favoritlåten är många olika men de som jag gillar allra mest är nog Maybelline som är lite mer åt rock hållet. Det är Volbeat som har gjort den och den är väldigt bra. När alla hade sagt vad de ville så var kl ungefär halv elva fast det var fortfarande ganska ljust ute för månen lös så mycket.

 

 

 

 

YouTube plugin error                      YouTube plugin error      

 

 

Nästa alla snackar om en som den är lite kär i. Jag har inte berättat att jag är kär någon men alla är väl lite kär någon. Jag tänker inte säga så ni får lista ut det själva. Hon har ljust hår en svart kavaj och vackra blåa ögon. I första tävlingen så visade hon att hon var väldigt stark. Den som jag är kär i är fast besluten att vinna. Hon gillar mode och designa saker. Hon är mellan 20-30 år. Hon gillar Beyonce, Lady gaga och såna låtar och artister. Om ni har listat ut det så säg inte till någon för det ska vara en liten hemlighet. Jag är väldigt kär men vågar inte säga.

 

 

När jag inte var med på Robinson så jobbar jag som pilot och brukar vara i min lägenhet med mina kompisar och ta det ganska lugnt förutom då att jag tränar. Min absolut bästa kompis heter David. Han är 26 år och vi tränar i samma fotbollslag. Det vi gillar bäst att göra är att köra paintball och många andra saker som till exempel att var med andra kompisar och spela lite fotboll när man har tid. Vi har känt varandra i ungefär 10-12 år tror jag och gått i samma klass hela tiden.

 

 

En dag så var det inga tävlingar ingenting faktiskt så man kunde bara ta det lugnt. På kvällen så var det väldigt fint solen var nästan nere och det lös väldigt fint. Eftersom jag inte hade någonting att göra så tog jag en promenad vid stranden. Det var många fina vågor som sakta rullade in mot strandkanten. Av det svaga soljuset så såg jag en flaska som låg och guppade vid strandkanten. Jag tog upp och kollade vad som var i. Det var ett brev som var väldigt knögligt men man kunde ändå se ganska bra vad det stog. Jag läste brevet och blev ganska förvånad att det stog "från ytter-tärnan". "Alla här på våran ö har snackat om vilka de är kära i men vi vet inte om ni har pratat om det men vi är ändå väldigt nyfikna. Vi undrar om det är några personer hos er som är kära i någon här på ytter-tärnan? Eftersom vi är så himla nyfikna så vill vi att ni svarar så fort som möjligt. Ses!" När jag hade läst klart brevet så funderade jag vad jag skulle göra om jag skulle säga det eller hålla det för mig själv. När jag hade kommit hem till lägret så var det ganska sent för jag var nog där ganska länge. Sen nästa morgon så hade jag tänkt om jag skulle säga det. Men det var väl inte hela världen att säga det tänkte jag. Så när vi åt våran frukost så berättade jag allting på pappret och frågade om vi skulle skriva tillbaka. Det var de inte riktigt säkra på för de flesta ville nog ha lite hemligheter för sig

själv.

 

 

Det var ännu en vacker dag på Robinson. Det var en vanlig dag med inga tävlingar. Så jag bestämde mig för att ta en promenad på ön. Jag gick in mot mitten på ön och kom till bergen som var i mitten på ön. När man gick där så hörde man all vågor slå mot strandklippan och det blåste ganska mycket men ändå sköna och varma vindar. När jag hade kommit fram till det stora berget i mitten så behövde jag gå runt. När jag hade kommit fram till sista kurvan på berget så hörde jag något konstigt ljud jag kunde inte riktigt förstå var det var. Sen när jag hade kommit förbi var det en massa gräs där men jag förstod fortfarande inte vad det var. Men sen så såg jag det. Det var liggande i gräset och det var det jag var mest rädd för. Det var en jättestor orm! den var säkert på ungefär tre meter och säker tio centimeter tjock. Jag kom inte på vad jag skulle göra om jag skulle stå helt still eller springa där ifrån. Men jag bestämde för att springa där ifrån och jag sprang så fort benen orkade bära mig. Det kändes som den jagade mig hela tiden. Efter ungefär 10 minuters springande så såg jag inte till ormen längre. Då började jag gå sen så såg jag vårat läger. Det var så skönt att se det för jag blev så himla rädd när jag såg ormen. Det hade börjat komma in lite moln över ön och det började regna. Fast det var bara skönt för jag var så himla trött efter springandet. När jag var vid lägret så kröp jag in i mitt tält så fort jag kunde för jag orkade inte bli mer blöt. När det hade klarnat upp lite gick jag ut ur tältet för att berätta för mina kompisar vad som hände. jag sa allt som hade hänt men de flesta skrattade bara. Sen gick tiden fort för vi badade i vattnet. Sen så gick vi och la oss för jag var så trött efter det som hade hänt.

 

En morgon när jag sov min sköna sömn så hörde jag någonting konstigt. Jag trodde att jag bara inbillade mig men sen när jag lyssnade lite bättre så hörde jag att det var en båt det lät som en ganska stor båt också! När jag gick upp och kollade så såg jag fortfarande lite suddigt efter min sömn så jag såg inte riktigt vad det var. Men när jag hade gnidigt mig i ögonen så såg jag att det var några som stod och vinka och tjoa. Först hade jag inte en aning vilka det var men jag letade genom allihopa och ungefär i mitten på båten så såg jag min mamma och pappa. Jag var full av förväntan att träffa dem. Jag väckte alla och sa att några kommer med båt, vänner och familj. Efter ungefär en timme så var alla släktingar och vänner inne på land. Jag kramade båda hårt och länge för jag hade saknat dem så himla mycket. Jag frågade vad de gjorde här och de sa att Robin hade skickat ett mejl till alla och sagt att två stycken kunde komma och hälsa på. Det första jag gjorde när de var där så visade jag runt dem på ön för den var ju inte så stor så det gick ganska snabbt. Jag visade dem skogen och berget och den fina sandstranden. När vi var tillbaka så åt vi lunch allihop runt det sådär fina bordet. Vi åt grillad fisk den var sådär men den duger. Vi hade väldigt kul vi spelade kort som de hade tagit med sig. Sen satt vi i tälten och tog det lugnt. De frågade mig om vad vi har gjort här. Jag sa att vi har haft 2 stycken tävlingar, vi har vunnit 1 av 2. Första tävlingen så vann vi en kajak och den andra gången när de andra vann så vann de en hinderbana. När vi hade pratat i ungefär en timme eller två så var det tyvärr dags för dem att åka hem. Jag gav dem båda en jättestor kram. När de stod på båten så vinkade alla till deras släktingar eller vänner. Jag saknar dem redan.

 

 

Idag gick jag upp vid kl åtta för vi ska ha en till Robinsontävling. Det var en väldigt fin dag med mycket sol och runt 20 grader. Jag frukost med mitt lag. Det blev fisk idag igen för det är det ända vi har. När vi skulle gå på båten så hörde jag några bråka och många svordomar. Det var Christian, Madde och Tova som bråkade om att de hade smutsat ner Christians snuttefilt. Vilket Christian inte tycker om eftersom det är hans favorit snuttefilt. Jag sa åt dem att sluta att bråka för nu är det en Robinsontävling. Så de gick och satte sig båten och sen åkte vi mot inner-tärnan. Det blåste mycket men vinden var varm men det var mycket vågor så det var väldigt skumpigt i båten. När vi kom fram till inner-tärnan så stod Robin där i sin vita munkjacka och solglasögon. Han berättade att vi skulle göra en tävling som heter tuggummit. Den gick ut på att alla skulle lägga sig med huvudet inåt och hålla i varandra. Sen så var det en från varje lag som skulle dra ut det andra laget. Alla lade sig ner och höll i varandra. Jag börja med att hålla i Christian och Kenza. Men sen så blev Kenza utdragen så då höll jag mig bara i Christian. Men då åkte han också så jag tog tag i Endro och höll fast för glatta livet. Sen så var det bara jag och Endro kvar från vårat lag. Det drog tre st i mig och det drog tre st i Endro. Vi höll så hårt och så länge vi kunde men sen så orkade vi inte längre. Jag var väldigt nöjd över min insats men ändå besviken för inner-tärnan vann. När allt var klart var kl ungefär 5. Alla var trötta så vi åkte hemåt. Solen gick snart ner vattnet var alldeles orange. När alla hade vilat i ungefär en timme så var det dags igen. Vi åkte till Storön för att ha en grillfest. Vi skulle fira det vinnande laget med en grillfest. När vi var framme så såg jag all god mat och blev plötsligt så himla hungrig. Det var massor med mat grillkött. Olika kryddor och godis och läsk. Allting såg så himla gott ut. Men sen när jag fick veta att det bara var till det vinnande laget. Jag blev så himla sur. Så vi fick gädda istället men det var lite godare än det vi brukar ha. Vi pratade om tävlingen och om tiden här på Robinson. När kl var ungefär 10 så var det en stor fullmåne som lös upp hela ön. Då var det dags att åka hem. Den här gången fick jag köra båten hem för alla andra var så trötta. När vi var hemma igen på ytter-tärnan så gick alla till respektive tält och la sig och sov. Jag tänkte lite på om hur dagen har varit och jag tycker att allting var kul utom att vi förlorade.

 

 

Det var en dag på ytter-tärnan då alla var hungriga och trötta. Vi hade ingen mat. Det såg ut som det kommer att komma ett oväder. Vi satte oss ner och höll ett möte om vad vi skulle göra. Efter vi hade pratat ett tag så hade vi bestämt oss för att sno inner-tärnans mat. Vi packade allt vi behövde ifall vi behövde sova över någonstans för det var ganska sent på dagen och man vet aldrig hur lång tid det kan ta. Vi åkte iväg med båten och när vi hade åkt ett tag så såg vi en massa svarta moln och att det mullrade mycket och nästa sekund så började det regna och man såg ingenting. Vi hade ingen aning om var vi var. Det känns som vi yrade runt i en evighet men nästa sekund så hade vi kört på grund någonstans. När jag hade gått av båten så såg jag var vi var, vi var på Storön. Jag kände till några ställen där man kunde sova vid ett av de fyra sevärdheterna här på storön. Jag tror det är en fyr, en kyrkogård, nån jättegubbens byxor och Trojaborgarna. Där kan man säkert sova. Vi bestämde oss för att gå olika håll för annars skulle det bli överfullt på de olika ställena och vi sa att vi skulle ses här nästa dag. Jag ville gå till fyren för där kunde man kanske gå in. Jag, Christian och Vera gick till fyren. När vi hade yrat runt ganska länge så var vi framme. Det regnade fortfarande och det var mörkt. När vi hade kommit in så blev jag jätteskrämd för där stod Kenza. Jag tror hon blev lika skrämd. Vi frågade vad hon gjorde här och hon sa att vi skulle åka ut med båten och göra en sak och plötsligt blev det storm och sen så hamnade hon här det var det hon sa. Jag sa vi skulle göra samma sak men om jag ska vara ärlig så skulle vi åka och sno mat från er och det skulle vi också göra sa Kenza med en bekymrad min. Vi la ut våra sovsäckar på golvet. Vi sov tills det blev ljust och ovädret var över. Klockan var sju på morgonen och även fast det var så tidigt så var alla uppe. Vi sa hej då till Kenza och gick dit vi skulle ses idag. När vi kom dit så stod alla där och väntade på oss. Jag frågade vad de hade gjort och de flesta hade träffat andra från inner-tärnan. Vi stod och pratade lite och sen så sa vi att vi inte skulle sno mat längre från inner-tärnan. Vi knuffade ut båten från grund och sen var vi på väg tillbaka till vår ö. Vi bäddade in i våra tält igen och tänkte lite på den här dagen och gårdagen. Det var en spännande resa. Vi får helt enkelt skaffa mat på något annat sätt.

 

 

 

 

Idag är det den sista dagen på Robinson. Det är mulet och det blåser ganska mycket. När jag låg i mitt tält så hörde jag något brummande det var en båt tror jag. När jag gick upp och kollade så stod det en kille där med ett papper i handen. Jag gick till han och frågade vad han gjorde här. Han hade ett brev till oss från Robin. Alla samlades och jag läste upp brevet. "Idag är det den sista dag på ön, hoppas ni har haft det bra för nu ska ni bege er till Storön för det är den sista tävlingen på Robinson  //Robin" Vi tog med oss allt vi behövde sen var vi på väg. När vi var där så stod Robin där. Han berättade att vi ska ha en tävling som heter plankan. Den gick ut på att stå på en planka på ett ben så länge man bara kunde. Alla förberedde sig och sen var tävlingen igång. Men det var ett lag i taget som körde de andra fick gör något annat. Vi stog ett tag men efter 7 min så ramlade den första av. Det var vaäldigt blåsigt så man behövde ha bra balans och styrka. En efter en ramlade alla av och till slut var det bara fyra kvar. När vi hade stått i 34 min så ramlade Liselott av och då var det bara jag, Tova och Linus kvar. Men efter 37 min så skrek mitt ben av smärta så jag var tvungen att hoppa av. Då var det bara Linus och Tova kvar. Den som står kvar längst i det vinnande laget fick ett pris och det var en stor buckla. Efter 45 min så sa Robin att vi behövde sluta för vi hade stått där så länge så Linus och Tova blev delad första plats om vårat lag står längst. Sen var det deras tur och jag var väldigt nervös om de skulle bli lika lång tid eftersom det var Robin som avslutade oss. Medan de andra laget var ute och stod på plankan så var vi på ett annat ställe. Vi väntade och väntade och till slut så kom de tillbaka och Robin sa att det blev oavgjort. Men det var 2 st från yttertärnan och 2 st från inner tärnan som stod längst. Från ytter var det Tova och Linus och från inner var det Axel och Ellinor. De fick tävla om bucklan på en individuell tävling. Det var en frågesport. Robin sa till att alla fyra skulle komma. Men vi fick stanna kvar. Nu var vi tvugna att vänta lite till. Först kom Axel tillbaka som inte sågså glad ut sen kom Linus och han såg inte heller så glad ut. Sen kom Ellinor som inte var så glad och sen kom Tova som hade ett stort leende på munnen och hon blev så glad att hon skrek ut att hon hade vunnit. Det var en jättefin buckla och på den stod det "Robinsom mästare 2010". Efter en lång dag på slagfältet så var alla väldigt trötta. När vi kom hem var det ganska sent och alla gick och la sig. Jag tänkte genom dagen och jag tycker att alla var värda att vinna.

 

 

Efter gårdagen var alla väldigt trötta. Vi sov till kl 10. När vi skulle gå och sätta oss vid frukost bordet så såg jag en stor plastpåse med frukt i! Jag skrek till alla att de skulle komma. När alla var där tog jag ner ett brev från plastpåsen och på brevet stod det så här "Idag är det den sista dagen på Robinson så här får ni en överraskning, ps kom till Storön kl 2, packa med alla saker." När jag hade läst klart brevet så var några besvikna och några glada. Vi vilade hela tiden ända tills kl blev 2 och då begedde vi oss till Storön. Jag hade inte en aning om vad som väntade där. När vi kom fram stod det andra laget också där och Robin. Där stod det också en lite större båt. Robin sa till oss att det var dags att åka hem. Alla sa hejdå till Robin sen gick alla på båten. Hamresan tog ungefär en timme och de flesta sov. Jag tänkte på hur det hade varit på Robinson. Jag tyckte att hela äventyret hade varit roligt och att man hade skaffat många nya vänner. När vi var på fastlandet igen så sa alla hejdå till varandra och alla åkte åt varsit håll. Själv åkte jag hem till min lägenhet. Då ringde jag till alla mina kompisar och till min mamma och pappa och sa att jag var hemma. Alla kom till min lägenhet. Vi firade och hade väldigt kul. Jag förklarade allt i en liten kortare version. De frågade hur många frågor som helst. Men jag svarade bara att jag hade haft väldigt kul och att jag gärna gör det igen.

Comments (9)

Ebba W said

at 12:39 pm on Dec 1, 2009

Snyggt!!!!!!!!!!!!!!!!!! :)

Ebba Ö said

at 12:34 pm on Dec 14, 2009

KOM TILL MIG PÅ RASTEN

Sandra Wissting said

at 8:22 pm on Jan 25, 2010

Simon!

Jättebra texter! Det är verkligen klart och tydligt vilken typ av person Markus är. Ni kämpade bra i tävlingen, bättre lycka nästa gång!

Ebba W said

at 1:11 pm on Feb 12, 2010

Du har skrivit väldigt mycket men bra,,.

Meja said

at 1:13 pm on Feb 19, 2010

Jag vet vem du är kär i!

Simon L said

at 1:40 pm on Feb 26, 2010

simon äger

Simon L said

at 1:42 pm on Feb 26, 2010

simon L alltså

Alice said

at 12:23 pm on Apr 23, 2010

Super snyggt!! ;)

Julia said

at 6:22 pm on May 11, 2010

Sidan var ju bra och en snygg glog:D Men det var väldigt mycket att läsa men det var bra.

You don't have permission to comment on this page.