| 
  • If you are citizen of an European Union member nation, you may not use this service unless you are at least 16 years old.

  • Want to get organized in 2022? Let Dokkio put your cloud files (Drive, Dropbox, and Slack and Gmail attachments) and documents (Google Docs, Sheets, and Notion) in order. Try Dokkio (from the makers of PBworks) for free. Available on the web, Mac, and Windows.

View
 

Ebba W

Page history last edited by Ebba W 11 years, 8 months ago

Klicka här för att se på mitt finalcollage!

 Min person

Namn: Liselott Lundberg.

Ålder: 29 år.

Yrke: Tandläkare.

Bor: Utanför staden i ett villaområde. Hon bor i en röd villa på Glansvägen 63.

Bästa sidor: positiv och fiskelycka.

Sämsta sidor: Egoistisk ibland, vinnarskalle.

Rädd för: Maskar.                

Oanad talang: Trummis.

Personlig sak som följer med till ön: trumpinnar.

Varför sökte du till Robinson? Jag sökte till Robinson för att visa de andra vad jag går för.

 

 

 

Jag heter Liselott, som ni vet! Jag har inga barn eller pojkvän, men jag har en hund som heter Moffe. Som ni vet så jobbar jag som tandläkare. Men jag tycker också om att spela trummor. Jag spelar i ett band som heter Gosola. Jag är trummis. Nu när jag ska till Robinson så måste någon annan ta hand om Moffe. Det får bli min syster Ann. Jag tar med mig trumpinnar till robinson. Jag föddes i Italien men jag flyttade till Sverige när jag var sju år. Min bästa vän bor fortfarande i Italien men jag åker och hälsar på henne en månad varje år. Mina bandkompisar är nog mina bästa kompisar i Sverige. Jag repar varje onsdag. Jag ska vinna Robinson Stockholm, jag ska vinna Robinson Stockholm, jag ska vinna Robinson Stockholm. Jag är inte ett dugg nervös för att vara ute på ön. Jag älskar vind och storm. Det jag kommer att sakna mest är nog min hund. Min favoritmaträtt är pannkakor med hallonsylt och grädde. Andra saker jag tycker om är att läsa och gå på gym. Jag tycker om kläder. Speciellt när de är rosa.

 

 

Om mig! 

Det hus jag bor i är rött som ni vet. Det är ganska stort. Jag har sovrum, arbetsrum, musikrum och badrum på övervåningen. På nedervåningen har jag vardagsrum, toalett, gästrum och ett stort kök. För jag gillar att laga mat, fast jag är ganska dålig på det.

Min dröm i framtiden är att hitta en passande man och skaffa familj. Jag vill ha många barn för att de är söta och jag tycker om att ta ansvar för saker. Jag tycker om en kille som heter Max. Han jobbar i samma lokal som mig. Jag börjar faktiskt bli riktigt intresserad av honom och jag hoppas att han känner samma sak. Jag är ganska modig i vanliga fall men när det gäller kärlek är jag jättefeg. Jag får se om jag vågar fråga honom om han vill gå på en dejt när jag kommer hem igen. Jag hoppas det för jag tror att det skulle vara riktigt kul. Max är en snäll kille med brunt hår. Han är duktig i jobbet. Han jobbar på Eriksson. Jag jobbar på Sony som ligger bredvid. Jag brukar se honom när han går ut på lunch. Då brukar jag spionera. Jag har märkt att han tycker om restaurang Graaf. Dit tänkte jag att jag kanske kunde bjuda honom. Men bara kanske. Max tycker om att spela baseball och att sitta uppe mitt i natten för att se på amerikansk fotboll och baseball. Han har mycket pengar men det är inte därför jag gillar honom. Jag vet inte om han gillar mig men jag hoppas det. Som ni vet är jag väldigt rädd för maskar. Det är verkligen det värsta jag vet. De är så slemmiga och äckliga. Usch...

 

Nu ska jag berätta lite om mina bandkompisar. Hon som sjunger heter Liena och hon har föräldrar från Spanien. Hon har långt mörkt hår och fina blå ögon. Hon har en kille och två katter. Den andra bandmedlemmen heter Maja. Hon spelar gitarr och sjunger lite. Hon har kort hår som spretar åt alla håll. Hon gillar att ha på sig färglada kläder och att vara med sin kille som heter Marcus. Bandmedlem nummer tre har inte varit med så länge. Hon hoppade in för Sanna (som precis har blivit mamma till en liten kille vid namn Fredrik, som nu är fyra månader gammal). Hon som är med nu heter Linnea. Hon är bara 23 år. Hon tycker om att simma och leka med småbarn. Hon bor ensam i en lägenhet.

 

När jag var liten och bodde i Italien så bodde jag, min mamma, pappa och mina två bröder (Stevie och Elias). Vi bodde i ett stort vitt hus i två år. Då kunde vi bada nästan när vi ville. Då träffade jag Christine (min bästa vän). Hon bor fortfarande kvar där. När jag var sex år bestämde sig mina föräldrar för att skilja sig. Jag var ledsen väldigt länge. Min pappa bor inne i staden och min mamma bor i Bromma. När skilsmässan gick att genomföra hade jag fyllt sju år. Då flyttade vi till Sverige. Först bodde vi i Skåne men vi flyttade till Stockholm efter bara sju månader.

 

Hehe, Nu är det så att jag och Gudrun i mitt lag har skapat pakt för att vi har märkt att det är väldigt hård konkurrens här på ön. Vi har tänkt att vi ska försöka att alltid göra vårt bästa och aldrig vika ner oss i någon tävling. Om det blir någon svår diskussion ska vi absolut inte vika ner oss. Det vi vill få fram är att vi är tuffa och modiga. Även fast Gudrun är mer än 30 år äldre än mig är hon cool och tuff. Vi hade tänkt gå upp mitt i natten ibland och fiska. Vi har gjort ett fiskespö av en gren och en tråd som vi hittade. Så då blir vi mätta och då orkar vi mera. Men vi tänker också vara snälla och sjysta för då vill flera vara vänner med oss och det är alltid bra att ha vänner som stöd. Vi har också en taktik på tävlingen. ''Att alltid vinna''. Gudrun och jag har redan blivit riktigt bra vänner och det har bara gått några dagar. En av alla saker vi har gemensamt är att båda har rosa hår. Det är ju ganska ovanligt, så det måste ju betyda något. Eller? Eftersom att ön är ganska liten så är det svårt att bara gå iväg och prata, så vi har fixat så att vi kan dela tält. Om vi hittar något att äta på ön så tar vi in det i vårt tält och ibland åker vi ut med Gudruns badring och fiskar. När vi får fisk över brukar vi spara det eller ge det till andra. På tävlingarna ska vi också aldrig klaga, bara köra på. Vi är i laget Ytter-tärnan och vi ska alltid göra vårat bästa. Ibland sover vi inte alls på en hel natt utan vi är bara ute och gör bra och roliga saker.

 

Mitt lag!

YTTER-TÄRNAN
 
Douglas (Bilal Kachif)  
Amanda  
Andreas (Andreas)  
Ebba Ö (Desirè Karlsson)  
Rasmus (Gunnar)  
Agnes T (Vera Boulii)  
Samuel (Cristian Löff)  
Julia (Nalitha)  
Simon L (Markus)  
Ebba W (Liselott Lundberg)  
Lukas (Lukebygg)  

Elsa (gudrun)

 
Paulina (Tova Lindström)

 

Linus W  

 

 Första Tävlingen!

 

Det började med att Lukebygg väckte oss klockan åtta. Vi gick upp och åt lite av det som blev kvar av gårdagens middag. Sen packade vi ner lite av maten i en burk gjord av bark och koda. Vi la också ner en filt i väskan inför dagens tävling. Sedan stretchade och tränade lite grann. Tuva visade oss också några bra övningar som vi gjorde. Efter en stund kom Bilal med en ganska stor båt som vi la i all packning. Vi satte oss i båten och han rodde iväg. Vi tyckte att Bilal skulle köra eftersom att han är taxichafför. Allt gick bra tills det började guppa på havet. Vera började må illa och hon spydde rakt ut i vattnet. Då tappade Bilal koncetrationen och vi gick på grund. Men båten klarade det och vi körde vidare. Efter ca 35 minuter gick vi på grund igen inte alls långt ifrån tävlingen. Båten gick sönder och vi fick simma till tävlingen. När vi kom fram stod Robin och motståndar laget och väntade på oss. Vi hörde fågelkvitter och måsar. Robin hade blåa jeans och en vit tröja med tryck. På fötterna hade han kängor ifall det skulle vara geggigt. Många av deltagarna hade lätta tygskor på sig, men det hade inte jag. Jag hade mina stora och tunga rosa kängor. Jag hade också en långärmad tröja och jeans. 

Det var inte så kallt på ön. Det var bara lite svalt, men några hade t-shirtar och kortbyxor på sig. Ialla fall så följde vi en stig som gick rakt in i skogen. Det var slingrig och geggig. De flestas skor blev blöta och smutsiga. Vi såg några djur. Jag böjde mig ner och åt några blåbär. Mm, det smakade riktigt gott med bär. Jag tog fler, och när vi kom fram till en glänta där tävlingen skulle hållas var jag mätt.

Robin förklarade att vi skulle ta av oss skorna och hålla de framför oss med sträckta armbågar. Vi började. Det började att kännas i armarna redan efter någon minut. Några i andra laget släppte först. De som var kvar i slutet i andra laget var Chanel. Vera, Andreas och Desirè var kvar i slutet i vårat lag. Till slut släppte Chanel och Desirè blev vinnaren hon vann en kajak. Några fick skjuts av robin i hans båt till ön medans några simmade och några andra fick skjuts av andra laget. Desirè och jag åkte i kajaken.

 

När vi kom hem gick jag och Gudrun till sjön. Vi åkte ut på badringen och fiskade. Vi fick tre fiskar som vi sedan grillade och åt till middag. Resterna sparade vi till imorgon. Vi tvättade oss också i sjön, eller så gott vi kunde. Jag känner mig väldigt smutsig nu eftersom att jag inte har shampoo eller balsam med mig. När vi hade badat och ätit satte sig alla i mitt lag runt en eld. Jag spelade med mina trummpinnar och alla sjöng med utom Christian Löff han bara satt och såg sur ut, förmodligen för att han inte vann och att han var tvungen att simma hem. Kajaken hade vi dragit upp på stranden.

 

Kenza och Chanel hade blivit väldigt nära vänner med Desirè har jag märkt. De stannade här till sent på kvällen och då fick de lov att sova över. De satt tillsammans med oss runt elden och det kändes nästan som om de var en av oss. De bjöd oss på en jättegod saft och vi sjön roliga sånger. Efter ett tag började alla bli trötta. Vi släckte elden och somnade direkt det blev mörkt. Vi sov ända tills det blev morgon. Jag vaknade först och jag upptäckte att Kenza och Chanel var borta. Jag gick ner till sjön för att ta mig ett morgon dopp och då var kajaken borta. Jag gick tillbaka till lägret och då hade bara Andreas vaknat. Jag berättade allt för honom och vi simmade över till inner-tärnan direkt, eller först så skrev vi en lapp till våra lagkamrater. Hej, vi är på innertänan vi förklarar sen.. Hälsningar Andreas och Liselott. När vi kom dit sov alla fortfarande eftersom de är riktiga sömtutor. Vi gick fram och kollade vid deras tält men där låg det ingen kajak. Vi gick ner till stranden och tittade och bakom en stor buske med giftiga bär. Där låg den. Jag gick tillbaka till Chanels och Kenzas tält och väckte dem.

- Varför har ni snott våran kajak? Undrade jag och Andreas.

- Vi blev så avundsjuka på Desirè när hon fick en kajak och inte vi. Vi var så bra kompisar med henne så vi fixade en plan. Vi hoppades på att ni skulle tro att den hade flytit iväg, berättade Chanel. Men Kenza stod bara och tittade på med öppen mun som om hon skulle säga något.

- Men det gjorde vi inte! Sa vi ganska irriterat.

 

Nu hade flera av deltagarna i innertärnan vaknat och stod undrande och tittade på. Andreas förklarade vad som hänt och de tittade besviket på Kenza och Chanel. Vi gick allihopa ner till stranden och vi visade de kajaken. Sedan satte vi oss i den och rodde hem...

 

 

Julledigt.

 

Under Julledigheten har jag först firat jul hemma med min familj och Christine. Jag fick några julklappar. Av Elias och Stevie fick jag fickpengar och ett presentkort på bio. Toppen! Jag som så gärna ville se Alvin och gänget. Av Christine, mamma pappa fick jag en gemensam present. En resa till Bahamas. Gud vad roligt. Sen fick jag en resväska också. Jag kan inte tänka mig bara jag och Christine i en hel vecka. Två dagar senare befann jag mig på ett plan till Bahamas. Resan tog drygt nio timmar. Klockan var sju på kvällen när jag och Christine checkade in på ett fem-stjärnigt hotell. Vi satte på oss badkläder och hoppade i. Vi hade ätit så mycket godis att vi inte orkade äta middag. Vi badade i stället.

Dagen därpå var en varm shoppingdag...

Vi gick längs med huvudgatan och gick in i lite olika affärer. Jag köpte ett par knallrosa flip flops till mig. Vi åt lunch på ett mysigt cafe. Tur att det fanns luftkonitionering där. Jag åt en macka och en isglass. Jag drack en öl. När vi kom tillbaka till hotellet spelade vi volleyboll och badade. På kvällen skrev jag ett vykort till mamma och pappa.

 

Kära mamma och pappa. Jag och Christine har det väldigt bra på bahamas. Ni anar inte hur varmt och skönt det är. Vi shoppar och badar hela dagarna. Imorgon ska vi göra manikyr och pedikyr. Dagarna känns korta och i morgon är det nyårsafton. Jag och christine ska fira nyår på beach klubben nere vid stranden. Ses snart. Kram LL <3.

 

Dagen därpå efter att vi hade gjort manikyr och pedikyr dushade vi och gick ner till stranden och drack en smoothie. När klockan blev sex började festen. Det var inte så kul förutom när dom smällde fyrverkerier. Jag och Christine hittade en ny kompis Hannah. Dagarna därpå var vi med henne hela tiden. Vi spelade kort och badade.

 

Nu är det dags att åka hem:( Det ska inte bli roligt att åka hem själv eftersom att Christine ska ta planet till Italien och jag ska åka direkt Sverige. På flygplatsen åt vi en riktigt god avskedslunch. Jag åt lasagne och avokado. Jag hade väldigt svårt att säga hejdå till Christine. Men till slut var jag tvungen att gå på planet. På planet lyssnade jag på min ipod. Jag lyssnade mest på idol-Erik. På planet köpte jag balsam och shampoo att ta med mig till robinson. När jag kom hem började med att packa upp väskan sedan tog jag en kopp te tillsammans med min urtrista granne Freddan. Han hade varit på fjällvandring över nyår. Fy så tråkigt.

 

Första dan på jobbet var hemsk. Egentligen åkte jag bara dit för att träffa Max. Han hade nya snygga skor och bakåt slickat hår. Varje gång han gick förbi luktade det fruktsallad. Jag lyckades till och med att bjuda ut honom på lunch. Vi åt på prinsen. Jag åt en tallrik med köttbullar och han åt också köttbullar. Vi hade så mysigt och jag blir bara kärare och kärare. Vi gick hand i hand tillbaka till jobbet. Så nu antar jag att jag inte kommer att förbli en liten fegråtta. Dagen därpå var det dags att bege sig till Ytter-tärnan. Jag packade en liten väska med shampoo, balsam och Gudruns present. Jag hade köpt två par stickade sockor, Jag tog i smyg med mig ett par rena trosor också.

 

Jag tog en färja till djurgården därefter kom det en anonym färja som gick direkt till Yttertärnan. Jag hoppade på. Sedan märkte jag att det var flera passagerare på båten blev jag nyfiken jag kikade ut ur min hytt. Där såg jag Gudrun sitta och spela hårdrock. Jag trummade med. Sedan gav jag henne julklappen. Hon blev glad och jag fick en rosa jacka av henne. Senare när vi var framme så märkte jag att det var Andreas som körde båten. Vi satt och sjöng runt lägerelden hela kvällen. Så har mitt jullov varit. See you!

 

Tävling 2

Vi på yttertärnan vaknade klockan nio. Jag satte på mig mina nya trosor och vi åt lite av gårdagens fisk. Sedan tog vi kajaken till Lillön, fast den rymmer ju bara 1-2 pers så de andra fick simma dit. Alla var peppade utom Gudrun som surade för att hon var hungrig och att Bilal och Andreas hade varit "lite" högljudda inatt. Själv hörde jag ingenting. Jag sov gott och var inte alls hungrig. Men Gudrun hotade ialla fall att hon inte skulle följa med om hon inte fick åka i kajaken själv. På vägen blev Axel toktrött och han blev helt röd i ansiktet så vi sa att han inte behövde följa med och sedan lämnade vi honom. Vi simmade vidare... Vi hade alldrig varit på Lillön förut, men det var verkligen fint. Gröna träd och mycket måsbajs. Robin stod på bryggan och hälsade oss välkommna. Vi gick upp på ett berg. Där satt vi och väntade på Inner-tärnan. Men dem kom aldrig. Så jag fick uppdraget att ta kajaken och åka och hämtade dem. De låg och sov. Alla utom Gunnel. Hon stod och grillade potatis. 

- Tävlingen började för länge sen!!! Skrek jag. 

- Oj då det kanske är dags att väcka de andra, sa Gunnel lungt.

När alla var klara åkte vi till Lillön. Där började vi tävlingen direkt. Jag kunde ju inte tävla eftersom jag både paddlat och simmat. Vi skulle utse tre lagmedlemmar som skulle tävla. Vi valde: Vera, Markus och Christian Löff. De skulle springa ett varv runt ön och hålla händerna samtidigt och sedan besvara en gåta. Sedan skulle de bygga ett torn av varandra och det fick bara ha tre kroppsdelar i marken men bara två fötter. Sedan fick de en gåta till. När de hade klarat den skulle de göra tio armhävningar var. Efter det en gåta till. Sedan var det klart. Vi losade. Tråkigt. Vi simmade hem igen och på vägen plockade vi upp Axel. Ses!!

 

En "vanlig" dag på svenska högarna...

 

Nu ska jag berätta om hur en vanlig dag ser ut. På morgonen brukar vi gå upp och grilla lite av gårdagens fisk. Ibland så kan vi åka över och sno lite påtatis på inner-tärnan. Sen brukar jag och Gudrun gå ner till stranden och bada och fiska. Föresten har jag märkt att Gudrun har blivit sur och lite tråkig på sistone. Det kan vara för att Lukebygg friade med en svampring. Sen har Lukebygg också visat mig det hemliga templet. Jag, Gunnar och Lukebygg är de enda som vet.. Det var verkligen coolt och en gång när jag var där så ramlade jag genom golvet och gissa vad vi hittade. Vi hittade en karta och en hemlig väg.

 

Lunch... Till lunch brukar vi bara äta pyttelite fisk och potatis. Föresten är det det enda vi äter. På eftermiddagarna brukar jag tvätta våra kläder. Killarna brukar inte vara så hjälpsamma när det gäller sånt så de går ofta runt med samma kallingar i flera dar. Till middagen brukar vi äta samma som alltid. Om vi inte har någon fisk eller potatis så äter vi inget. Så kan en vanlig dag se ut!

 

Kvällen efter tävlingen så..

 

Satt alla deltagarna i ytter-tärnan runt våran lägereld. Vi pratade om ditt och datt. Sedan kom vi in på ämnet musik eftersom att Max i andra laget hade skrytigt om sin ipod touch med massor av musik. Först då kände jag hur mycket jag saknade musiken. Vi berättade om vad vi gillade för musik när vi var små.. När jag var liten bodde ju jag i Italien. Jag var en busig liten unge som alltid fick skäll. När jag blev uppskickad på rummet satte jag på min gamla bandspelare som jag ärvt av min morfar som dog i cancer. Jag satte nästan alltid på Show must go on, med Qween. Föresten har jag kvar den bandspelaren fortfarande. Den ligger på vinden någonstans. Jag ägnar ju mycket fritid till att göra egen musik, men jag tycker inte om att lyssna på mig själv. Just nu lyssnar jag mycket på The Who för att de har en grym trummis som heter Keith Moon. Han är min förebild.

 

YouTube plugin error

Kär? 

Jag vet inte riktigt säkert men jag tror att jag kanske är lite kär i "någon" på ön. Denne någon har mörkt hår och fina bruna ögon. Han är med i mitt lag och kämpar bra på varje tävling. Vi är bra kompisar. Jag tänker inte säga vem det är. Dessutom har jag hittat en flaskpost när jag var på kvällspromenaden med Gudrun. I den låg det ett kärleksbrev, till mig.

 

Hej älskling, jag längtar efter dig. Det är tråkigt på jobbet hoppas att du kommer hem snart. Puss och kram från Max. 

 

Jag fick lite dåligt samvete att jag hade en pojkvän hemma i staden och sen åker jag ut på äventyr och blir småkär. Men jag gillar Max mest, min max. Inte Max Nordström här på Robinson. Jag visade inte Gudrun brevet utan jag bara gick med raska steg tillbaka till lägret och stoppade lappen under kudden. Jag har märkt att flera har börjat bli lite kära. Jag kanske berättar vem det är snart.

 

Hemliga kompisar.

Vi har fått dra lott och fått en hemlig kompis som vi ska vara snälla mot hela veckat. Den första dagen hände det inget speciellt med däremot den andra dagen kom Desiree och frågade vad jag ville ha och dricka. Jag svarade: Mjölk, och då hämtade hon mjölk åt mig. Själv hade jag **** ******. Hon vet nog att jag hade henne som hemlig kompis för jag frågade vad hon ville ha för dricka:)

Okej, det är väl dags att berätta vem jag är "små" kär i (?) Eller vad tycker ni? Okej jag är lite småkär i Markus i mitt lag. Så nu vet ni det;)

 

Åh Snälla någon mig från Gudrun!

 

I morse så kom Gudrun springande från stranden och väckte oss redan klockan fem, fast vi hade sagt att hon tidigast fick väcka oss sju. Men vi hade tydligen fått flaskpost. Alla sa att de ville fortsätta sova och då blev Gudrun sur.

- Varför lyssnar ni aldrig på mig. Jag vill ha respekt, skrek hon.

- Ta det lugnt vi kan väl ta det lite senare, klockan åtta kanske, undrade Markus.

Då tog Gudrun sin badring och sprang iväg. Vi andra sov vidare.

Klockan tio satt alla och åt frukost (utom Gudrun) Efter frukosten gick jag ner till vattnet och tittade efter Gudrun men hon var inte där. Jag letade i skogen, bergen och i tältet. Men ingenstans var hon. Sedan hämtade jag hjälp av Vera. Vi letade runt hela ön två gånger sedan tog vi kajaken till inner-tärnan och letade där. Då hittade vi henne och Gunnel uppe i ett träd (?) Jag klättrade upp och hämtade henne och sedan fick hon åka med kajaken hem medans jag och Vera simmade. Roligt men ett kort äventyr. På flaskposten stod det bara Jag gillar dig Gudrun från Mohamed..,,

 

Mardrömspromenaden

Imorse var jag ute på en lång morgonpromenad med mig själv. Det var fint väder och jag var på ovanligt bra humör för att vara jag. Jag gick och trallade längs med stranden när det plötsligt prasslade i busken bakom mig. Jag hoppade till och kände svetten rinna längs ryggen. Jag vände mig om och tittade men det var inget där. Jag gick vidare och av från stranden upp i skogen. När jag hade kommit ända upp till klipporna hörde jag något igen. Jag gick fram och tittade och då fick jag se en maskerad man. Jag sprang men hade hela tiden mannen hack i hälarna. Till slut var jag så trött att jag bara ramlade ihop. Sen kommer jag inte ihåg något mer.

 

Lite senare vaknade jag upp på skrubban, jag kände igen mig eftersom jag varit där en gång. Men ingen annan syntes till. Jag låg och funderade ett litet tag sen reste jag mig upp och gick upp och letade efter spår av någon människa. På stranden stod det en stor motorbåt. Jag gick in i skogen och bakom stora berget så satt alla robinsondeltagarna. 

- GRATTIS!! Skrek de.

Jag hade glömt bort att det var min födelsedag idag. Sådant glömmer man bort här på Robinson. De hade köpt en stor tårta som all kunde dela på. Jag frågade vem som var den maskerade mannen och det var tydligen Bilal. Jag blev jätteglad och då berättade Tova att det hade kommit en båt bara för att leverera det här och då sträckte hon fram ett paket med en lapp på.

Hej Liselott,

Längtar efter dig som bara den. Här får du din första present. Den andra får du när du kommer hem.

Hoppas du blir glad!! Pussar och kramar Max ♥

 

Jag blev glad och generad. Efter firandet åkte vi till inner-tärnan och firade med potatis och grönsaksröra, en av mina favoriträtter. Sedan var jag tvungen att knäppa upp byxorna för att jag var så mätt. Vi gick och la oss sent.

 Besök? 

 En morgon så vaknar vi på yttertärnan av att det kommer en glidande båt fullastad av människor. Vi springer alla ut på bryggan och tittar, helt omedvetna om våra trollfrisyrer. Men, vad, är det inte? Jo, jo det är han. Max är här. Jag hoppade upp och ner som ett litet barn på julafton. Alla andra gjorde detsamma. Någon nära vän eller släkting till oss hade kommit för att hälsa på. Det kändes som en evighet innan båten nådde fram till bryggan. Max var nästan först av från båten. Han tog min hand och vi gick till lägret. Jag klädde på mig och borstade håret. Sen gick jag och Max nästan längst upp på ön, blomsterängen.

  Han tog en prästkrage och satte den bakom mitt öra. Vi satt där i nästan fem minuter innan någon av oss sa något. Jag har saknat dig, var det första han sa. Jag har saknat dig med, sa jag. Sedan flöt hela samtalet på. Han berättade att han hade jobbat extra på jobbet, varit ute med några kompisar på en bar och tränat ganska mycket. Jag berättade om Robinson och alla nya kompisar. Jag frågade hur länge han skulle stanna och han berättade att han skulle åka redan ikväll.

 Klockan blev tolv och då var vi hungriga. Vi gick ner och påbörjade grillningen. Potatis och gädda, som vanligt. Max tyckte om det men jag har tröttnat på det. Efter lunchen var jag tvungen att pudra näsan så jag gick iväg till våra avfallsklippor. När jag kom tillbaka så såg jag att Max hade börjat bekanta sig med Vera och Gunnar.

Vad ska vi hitta på? Frågade jag när jag kommit tillbaka. Vi kanske kan promenera och sedan kan vi bada lite ensamt på vägen, föreslog han. Bra ide, svarade jag. Max hade tagit med sig en väska med något. Vad har du i väskan? Frågade jag nyfiket. Det du, svarade han tillbaka. Vi gick upp till bergen och sedan ut mot vattnet. Där fanns det ingen brygga eller strand så vi fick klättra ut i vattnet. Vattnet var kallt och botten var stenig. Jag fegade med att gå ut och då skvätte Max vatten på mig. Jag skvätte tillbaka och sedan var kriget igång och jag ramlade i. Efter ett tag slöt vi fred. Vid det laget hade jag redan doppat mig.

Nu hade solen gått ner och vi hade gått upp ur vattnet. Max tog fram sin väska och där tog han fram två saker. Ett kort på sig själv och geléhallon i en hjärtask. Tack, var det enda jag fick fram. Sedan böjde han sig fram och gav mig en puss. Det var så lite så, svarade han. Sen klädde vi på oss och gick ner till lägret igen.

 Jag gick in i mitt tält och la kortet jag fått under kudden. Då var klockan fem och båten skulle komma och hämta Max klockan åtta. Nu satt alla deltagarna och deras släkt/vänner runt lägerelden och snackade. Vem är din bästa kompis på Robinson? viskade Max i mitt öra. Jag tror att mina bästa vänner här är Vera och Gudrun, viskade jag tillbaka.

 Klockan skenade iväg och det började bli dags för våra gäster att packa ihop för sig. Max hade inte förändrats så mycket. Han hade fått lite mer muskler men annars så var han sig lik. Han packade ihop sina grejer sedan gick vi alla tillsammans ner mot bryggan. Vi stod där och väntade i ungefär fem minuter på att båten skulle komma. Sedan kom den. Det kändes som att denna dag har gått väldigt fort, men man brukar ju säga att tiden går fort när man har roligt. Det här har varit en jättebra dag. Det värkte i hjärtat när jag såg Max kliva på båten, men sedan hejdade han sig. Grattis på födelsedagen i efterskott, ropade han. Tack, ropade jag tillbaka. När alla hade klivit på så startades motorn och båten tuffade iväg. Jag längtade redan efter honom. Vi satte oss runt lägerelden och berättade om vad vi hade gjort. Själv var jag ganska tyst och undrade vad inner-tärnan hade haft för sig idag. Det får jag ta reda på imorgon tänkte jag. Ungefär en kvart senare så gick jag och la mig.

 

Här är jag tillsammans med Gunnel Syltson, jag hade kammat håret lite:

 

 

Tävling, åh vad kul!

Idag är det tävling igen så jag gick upp lite tidigare än vanligt och gjorde i ordning frukosten. Tävlingen skulle vara på inner-tärnan idag. Tävlingspriset skulle tydligen vara en korg med mat och godis. Man längtade mycket efter annan mat än gädda. När jag var klar med frukosten väckte jag de andra. Efter frukosten åkte vi med vår nya båt till inner-tärnan. På vägen dit så började Christian att bråka med Madde och Tova. Svordomarna yrde och Christian anklagade Madde och Tova för att ha smutsat ner hans snuttefilt när de åkt kana nerför klipporna igår kväll. Jag var inte inblandad så jag hade inte direkt något att säga till om men Markus och Gunnar försökte lösa problemet.

När vi väl var framme var stämningen inte så bra men problemet var löst och Madde skulle tvätta snuttefilten efter tävlingen. Solen sken och det var riktigt bra väder.

Tävlingen hette tuggummit och det gick ut på att man skulle ligga på marken och hålla i varandra. Sen skulle två från varje lag dra i motståndarlagets ben/fötter. Vi var inte så bra kan jag i alla fall säga. Vi förlorade igen. Vi åkte hem till lägret med sura miner. Vi gjorde vårt bästa men ibland så räcker inte det. När vi kom till lägret gick Madde och tvättade snuttefilten med tvål och sjövatten. Usch.

Efter att vi hade varit vid lägret i ungefär en timma så kom Robin med sin lyxiga båt och berättade att det skulle vara grillfest på Storön. Vad kul tyckte alla. Vi borstade håret och gjorde oss i ordning för kvällen. Sedan tog vi båten till Storön. Det var lite kallare nu så vi tog med oss filtar till grillfesten. Det var ganska mörkt och Endro fick köra båten. Han körde jättebra och ingen spydde. När vi kom dit så var det en stor lägereld ganska nära bryggan. Robin hade lagt fram stockar att sitta på. Inner-tärnan hade kommit och satt där med sitt pris och såg malliga ut. De skulle tydligen äta grillad kyckling med ris. De skulle också dricka läsk och äta godis. Vi skulle äta gädda med kokt potatis. Jag jublade inte över det direkt men man ska inte klaga heller.

Vi pratade om tävlingen och hur vi har det här på Robinson medans vi åt. Vi från ytter-tärnan tittade storögt på våra motståndare som åt sig proppmätta av god mat. När de ställde fram godisskålen så tog Cecilia en lakrits döskalle till mig. Jag blev glad. Vi fick sitta uppe hur länge vi ville så vi åkte hem klockan tolv. En annan sak vi gjorde var att bada. Vattnet var kallt men det var ändå kul. En riktig toppenfest helt enkelt.

 

Dåligt med mat.

Hej. Det har varit lite dåligt med mat den senaste veckan, därför har vi knappt orkat göra något mer än att ligga och lata oss. Men vi bestämde oss för att åka till inner-tärnan och sno mat, vi var bara tvungna att ha en bra plan och det var lite svårt eftersom vi inte fick i oss någon näring så att vi kunde tänka. Vi kom fram till att vi skulle åka klockan elva ikväll för att sno mat av inner-tärnan. Men hur skulle vi ta oss dit? Ja, båten hade bara lite bensin kvar och kajaken rymde bara två personer och INGEN orkade simma ens en meter så det gick inte. Vi bestämde oss för att chansa och ta båten även om vi hade lite bensin.

Fem timmar senare befann vi oss ombord på vår motorbåt helt utslagna. Vi hade ingenting med oss. När vi hade kommit en bit så kände jag en droppe i pannan, och sen en till och en till. Det hade blivit storm. Båten åkte dit vinden blåste och vi kunde inte bestämma vart vi skulle. Stormen avtog efter en stund, det var svårt att urskilja hur länge det hade varit storm men en stund i alla fall. Efter ett tag så såg vi en ö. Vi åkte i land och band fast båten. 

 Vi började med att utforska ön med väldigt lite entusiasm men efter en stund hörde vi Desirèe ropa "kom hit jag har hittat blåbär" Då sprang alla dit och började ta för sig. Gud vad skönt att få i sig något. Vi gick längre och längre in i skogen och sen kom vi fram till ett platt område med en liten stenkulle på. Jag sprang dit och då såg jag att det var en stenlabyrint. Jag sa att jag tänkte sova här. Jag hämtade lite granris och la mig ner fast jag var inte trött så jag sprang några varv runt labyrinten och sen la jag mig ner och somnade. ZzzzZ

Dagen därpå vaknade jag av fågelkvitter och höga skratt. Jag kände mig stel i ryggen eftersom jag sovit vid labyrinten och det var hårt underlag. Jag gick upp och sa godmorgon till alla. De var glada för att en båt hade flytigt iland och då kunde vi komma hem. Vi åkte hem klockan tio och vi var hemma ungefär en halvtimme senare. När vi kom hem var jag vrålhungrig igen så jag fiskade.

 

Final

Idag så är det dags för final, alla är taggade, spända och alla vill verkligen vinna. Solen sken och fåglarna kvittrade medans vi åt frukost. Jag var inte så hungrig eftersom vi ätit en bra middag igår. Efter frukosten tog vi oss ner till båten. Gudrun ville köra och vi ville inte säga emot så det fick bli så. Vera stod brevid och berättade vart vi skulle.

Resan tog lång tid eftersom Gudrun höll ett "väldigt" lågt tempo när hon körde mot storön där tävlingen skulle hållas. När vi kom fram så satt det plankor i vattnet. Men var är våra motståndare? Robin förklarade att de kommer senare. Tävlingen gick ut på att stå på ett ben på plankan så länge man kunde. Svårt? Lätt? Det började bra inte så mycket vind men efter ungefär tjugo minuter så började det suga i benen och flera hoppade av men inte jag. Jag, Tova, Marcus och Smulan stod kvar längst och då hoppade jag av. Då hade jag stått i 35 minuter. Det tycker jag är bra. Senare så sa Robin att om Smulan och Tova stod i 45 minuter så skulle han stoppa för att inner-tärnan också skulle hinna göra. Inner-tärnan stod också i 45 minuter så det blev oavgjort.

 

Robin berättade för oss att Tova och Smulan skulle få tävla mot de som stod längst i inner-tärnan i en individuell tävling. Tävlingen blev frågesport med ganska enkla frågor men några var lite kluriga också. Vi andra deltagare fick sitta med men bara vara tysta och inte hjälpa till.

 

Tävlingen var spännande och även denna tävling ägde rum på storön.. An av frågorna var "Vad heter kungafamiljen i efternamn?" Den frågan tycker jag är ganska lätt. Till  sist efter en hård kamp så stod Tova som segrare i den individuella tävlingen. Tova fick en ananaspokal. Jag är glad att just Tova vann för hon har kämpat så hårt i alla tävlingar och hon är en bra segrare. Men jag tycker att det skulle blivit roligare om något av lagen hade vunnit i lagtävlingen. 

På bilden ovanför så står Tova med vinnarpokalen.  

 

Hemresan

Några dagar efter tävlingen så var det dags att åka hem. Jag gick upp ganska tidigt på morgonen och packade ner de få saker jag hade med mig. Jag hade ingen matlust så jag åt ingen frukost. När jag gick ut ur mitt tält för att ta en morgonpromenad så hade det börjat att regna. Jag gick och la mig och sov en stund istället.

När jag vaknade så hade flera andra vaknat och börjat packa så jag klädde på mig den rosa jackan som jag fått av Gudrun i julklapp och ett par sköna byxor. Jag har ingen lust att åka hem. Jag har haft det så bra här på robinson. Nya vänner, äventyr och massa annat skoj. Ett minne för livet helt enkelt. Men nu var det verkligen dags att åka hem. Båten tutade på oss och vi packade ihop det sista och sedan promenerade vi ner till bryggan i långasam takt. Alla gick på båten och den tuffade iväg. En timme kändes som tre men till sist så stod vi vid kajen på djurgården. Alla klev av båten och kramade om varandra. Tårarna rann ner för mina kinder och jag tänkte att jag kanske inte skulle få träffa dessa underbara människor igen. Gudrun såg ovanligt dyster ut. Jag frågade vad det var och då berättade hon att hon inte hade någonstans att sova. Men du kan ju sova hos mej, sa jag utan att tänka mig för vad Max skulle säga. Ja, jättegärna sa hon och Gunnel följer med också. Okej, sa jag skeptiskt.

 

Jag ringde till max och då sa han att han var på jobbresa i Mexico och att han var ledsen att han inte var hemma. Själv tyckte jag att det passade ganska bra för att jag skulle ju ha pjyamasparty och fixa lite saker. Jag, Gunnel och Gudrun tog en buss till slussen och från slussen tog vi en till buss som gick till ett köpcentrum när mitt hem. När vi kom hem så började jag med att vädra och sedan gå på toa. Efter det så bäddade jag till Gudrun och Gunnel. Sen spelade vi Wii hela kvällen och jag lagade middag. Jag gjorde köttfärssås och spagetti eftersom vi inte hade något annat hemma.

 

Vi gick och la oss ganska tidigt för vi var trötta efter en hel resdag. Jag somnade direkt och sov ända till tio och när jag vaknade så luktade det ägg i hela huset. Jag tog på mig morgonrocken och gick ner. När jag kom in i köket så stod Gudrun och Gunnel och lagade frukostbuffè.

-Vart har ni fått all den här maten ifrån? Undrade jag.

-Vi gick till affären medans du sov, Svarade Gunnel.

Jag var så hungrig så jag tog frukost och satte mig och åt. Det smakade så otroligt gott med något annat än fisk. När vi hade ätit upp frukosten så var det dags för Gunnel och Gudrun och dra sig hemåt. Gudrun skulle sova hos Gunnel i natt.

 

 När de gått så städade jag hela huset för att det skulle vara fint när Max kom hem. Jag gick till affären och köpte blommor och på vägen ut ur affären så köpte jag en triss-lott. När jag kom hem ställde jag blombuketten på borden och satte mig i soffan för att skrapa lotten. Jag märkte att det kommit upp tre likadana symboler brevid varandra. På de stod det 1 miljon. Va, jag har vunnit en miljon. Jag blev så glad att jag hoppade upp och ner i soffan. Jag ringde till Max och berättade. Han sa att han var på flygplatsen och att han skulle komma hem snart...

 

Jag satt i trappan och väntade och till sist så såg jag den röda bilen backa upp på uppfarten. Max klev in genom dörren och jag slängde mig i hans armar. Han satte sig ner på knä. Liselott Lundberg... Vill du gifta dig med mig? Ja, ja , jaaaa svarade jag!!!

 

 

Comments (11)

Linus T said

at 7:26 pm on Nov 30, 2009

Bra jobbat! Jag hoppats att du har fått veta LITE gran om mig och min omgivning du menar mycket väl?!

Linus O said

at 10:16 am on Dec 8, 2009

vad mycket du har skrivit
och ett jätte bra jobb :)

linus O

Elsa said

at 10:33 am on Dec 12, 2009

Glöm inte rubrikerna ;)

//gurdrun

Ebba Ö said

at 12:34 pm on Dec 14, 2009

KOM TILL MIG PÅ RASTEN

Sandra Wissting said

at 1:22 pm on Feb 12, 2010

Bra Ebba! Vem har skrivit flaskposten då...?

Elsa said

at 8:49 am on Feb 14, 2010

Bra skrivet men jag orkar inte läs allt så på måndag får du läsa upp allt för mig ! :P <3

Ebba W said

at 1:24 pm on Feb 26, 2010

Neej det vill jag inte!!

Simon L said

at 7:46 am on May 19, 2010

Jag läste tyvärr inte hela för det var så himla långt.Du har skrivit väldigt bra, fått med väldigt mycket på ett uppdrag och ing felstavningar.

Lukas said

at 7:50 am on May 19, 2010

Tackar!

Lukas said

at 8:24 am on May 19, 2010

du har skrivit as mycket

Ebba W said

at 9:45 am on May 19, 2010

Nja, kanske det:):)

You don't have permission to comment on this page.